Denna vecka går jag en kurs som jag tycker skulle kallas "Förlustbearbetning", en fantastisk kurs, som dom flesta av oss behöver!Vi har alla lidit några förluster i våra liv, stora och små. Det vi gör genom tiden är att stoppa dom ner i nåt svart hål, kniper ihop och går vidare.
Resultatet blir att det blir svårare och svårare med åren att hantera sorger som läggs till handlingarna, och vi blir helt enkelt sjuka. Många tillstånd som Astma, fibromyalgi, överkonsumtion av alkohol och diffusa tillstånd blir ibland ett täcken på att man måste få ur sig lite av det undanstoppade.
Det gör vi denna vecka, och jag kan säga att efter bara 2 dagar känner jag mig mycket lättare, gladare och mer harmonisk än jag gjorde i söndags innnan kursen!
REKOMMENDERAS ALLA!
3 kommentarer:
Modiga och vackra Eli som vågar göra den inre resan. Resan som är den svåraste och längsta att göra. Att våga lyssna på sig själv och vara ärlig både mot sig själv och "sin omgivning" är en modigt.
Eli fortsätt att vara den du är.
Stor vatm kram
Marie
Hej Eli
Jag håller verkligen med dig kursen skulle egentligen heta "Förlustbearbetning" i stället för ”Sorgbearbetning”. Och varken vi eller våra vänner är förberedda på hur vi ska hantera sorg/förluster. Vi tycker att det är konstigt att nästan alla vet vad man ska göra om någon bryter en arm. Samtidigt som det är väldigt få som är beredda, eller som vet hur de ska bistå en som sörjer. Vanliga råd som vi får är
Var inte lessen.
Ersätt förlusten.
Sörj i ensamhet.
tiden läker alla sår.
Var stark.
Håll dig sysselsatt så glömmer du.
Men inga av dessa föreställningar leder oss tyvärr, till de handlingar vi behöver för att läka de känslor som uppkom av förlusten eller sorgen.
”Men med hjälp av korrekt information och genom rätt gjorda val kan vi läka smärtan av alla känslomässiga förluster”
Som du sa denna kurs borde alla få genomföra för att må bra. Lycka till på den fortsatta resan. Göran.E
Eli!
Du har en stor gåva, var rädd om den och fortsätt framåt, på samma spår, så vet jag vart du når!
"Det finns inte en natt som är så svart, att inte en morgon gryr...".
Din vän
Evy
P.s: Naturligtvis håller jag med både Marie G och Göran E, det är som om det är mina tankar våra vänner sätter på pränt. Det tyder på att någonstans är vi väldigt lika, allihop. D.S.
Skicka en kommentar